Cedron – Valence

Cedron - ValenceBolag/Distributör: Redfield/Monument
Utgivningsår:
2016
Format: CD
Betyg: 5/10

Skribent: Mikael Hammarberg


Söderhamn Hardcore utlovar framsidan på Cedrons platta Valence. Det kommer att knorras i leden om detta stämmer eller ej, men ska man vara med i svängarna så får det väl falla in i fållan av ”modern hardcore”. Jag skulle nog hellre slänga in det i det ack så förkastliga facket av ”emotionell metal” kryddat med hardcore-element. Det är välspelat och slår stundtals an en nerv av deppighet, det får jag i alla fall ge Cedron. Jag tänker också tillbaka på hårdföra dansgolv på diverse hak runt om i Sverige när mosh ännu inte blivit ett skällsord, då liknande band var ordentligt på tapeten. Texterna rörde hjärtesorg och annat jobbigt allt medan folk rundhusade närmsta person över nyllet. Ah, vilka minnen.

Men på samma gång som Cedron får mig att nostalgiskt titta tillbaka ett par år får de också mig att minnas de sakerna som gjorde att dessa band aldrig riktigt fastnade i min skivsamling. Talade partier med lätt bruten engelska och skönsång…. Nej, det flyger inte för mig tyvärr. Men lyckligtvis är det inte så ofta att det tar över, som det ju däremot mer frekvent gör med band inom samma genre. Jag har alltid tyckt depression och frustration gör sig bättre när någon tar i och låter förbannad, och därför göt skönsången inte dessa känslor rättvisa alls. Jag tror inte att Valence kommer hamna på min års-bästa-lista, men jag tror det finns folk där ute i stugorna som kommer att svinga manen till detta om de ramlar på det och Cedron kommer nog att kunna ha en hygglig karriär framför sig. Musiken är välspelad och kan nog locka till sig lite olika läger av scenen, men mig vinner de inte över mer än att jag kan tycka det är en hygglig platta i en genre jag inte nödvändigtvis är så imponerad av. Men, nog känner jag allt ett litet hugg i hjärtat när minnen stundtals kommer över mig, så där lyckas de. Hatten av för Internationalen-detaljen med.


Cedron: Facebook BandCamp Spotify


Power Face – Power Face

Power FaceBolag/Distributör: Farsot/Monument
Utgivningsår:
2015
Format: 7″
Betyg: 6/10

Skribent: Mikael Hammarberg


Jag brukar allt som oftast dra öronen åt mig när något band hypas upp som det bästa sedan skivat bröd. Speciellt när det hypas upp av folk som skulle lyssna på en påse havre bara det spelades av folk de kunde skryta med att de känner. Men, nu skulle jag inte vara så sur och tvär utan faktiskt lyssna och se vad Power Face självbetitlade EP kunde ha att erbjuda.

Stockholmsgänget slungar ur sig sju låtar med en ilsken rackare på sång. Jag har dock svårt att höra var den originalitet och hårdrock folk snackar om på nätet finns någonstans, för det låter som gammal hederlig hardcorepunk och det säger jag inte negativ bemärkelse. Jag är ingen påhejare av att varenda nytt gäng måste omstrukturera hela musikvärlden med varje nytt släpp, så det är gott nog för mig att det spelas 80-talsdoftande stänk utan massa krusiduller. Det första spåret, I can’t stop, får mig faktiskt att vilja bete mig som ett svin och slänga bord samt valfri dryck i ansiktet på folk, vilket är ett mycket gott betyg i min bok.

Power Face gör sig bäst när det är en attack i riffen och när det känns som sångaren är snuddande nära att trycka mikrofonen i ansiktet på någon i publiken. De korta rockutflykterna känns inte helt nödvändiga och jag distraheras därför i mitt bordskastande, även om det inte på något sätt är slarvigt utfört eller slaskigt lirat. Power Face är inte ett nyskapande band, men jag tror inte de ämnar att vara det heller. De känns mer som ett band ihopsatt för att spela och leva jävel på konserter. I slutändan är detta en stabil första giv som för egen del kändes mycket bättre än vad folk beskrev den som online. Efter genomlyssningen kollade jag ett liveklipp med bandet, och jag tycker synd om dem då publiken visar exakt noll engagemang i det som strömmar ut ur högtalarna. Power Face får 6 av 10, publiken får IG.


Power Face: Facebook SoundCloud BandCamp


The Cheapshots – Bad Blood, Sweat & Tears

The CheapshotsBolag/Distributör: DIY
Utgivningsår:
2015
Format: 7″
Betyg: 6/10

Skribent: Ramon Calvo

I stort sticker The Cheapshots ut nacken en hel del på sin senaste EP, Bad Blood Sweat & Tears, då det för det mesta är ett jävla ös från start till slut. Det enda riktiga lågvattensmärket är B-sidans inledande låt Ain’t like you. I övrigt håller bandet en jämn kvalité som skulle få vilken rockklubbspublik som helst att skråla med samtidigt som de hytter med samma näve som de håller ölen med. För alla oss andra så ligger bandets största problematik i att det är lite för polerat för att det ska kännas ordentligt i ådrorna och få en att vilja göra något än att lite lätt stampa takten, tyvärr. Våga smutsa ned det, och behåll farten som är den röda tråden på den här EP:n, och jag lovar er att nya dörrar kommer att öppna sig. Ledordet borde stavas: Zeke.


The Cheapshots: Facebook Spotify