Patsy O’ Hara – Sings the Bourgeois Blues

Patsy O' Hara – Sings the Bourgeois BluesBolag/Distributör: Per Koro
Utgivningsår: 2013
Format: LP
Betyg: 8/10


Introt till första spåret Vagues är lika mörkt som omslaget redan har skvallrat om, men sedan händer något och plattan rent av exploderar i förbannad och furiös hardcorepunk. Det är skitigt, politiskt och slår hårt mot allt vad orättvisor heter. Patsy O’Hara är dock inte helt fast inom punkens ramar utan tar ibland steget in i helt andra atmosfärer för att på så vis sätta förlänga de känslor som de vill förmedla. Något spretigt ibland, men aldrig utan att man är helt med på noterna.

Jag tänker på allt från Envy till Beyond Pink till tidiga Rolo Tomassi och ibland till och med Fireside. Med andra ord finns här en hel del referenser och uttryck att grotta ned sig i, och det är också det som man antigen kommer att älska eller hata. Personligen tycker jag att Sings the Bourgeois Blues borde vara mer svårlyssnad än den faktiskt är, men jag sväljer allt med hull och hår redan efter första lyssningen. Det här är bra, och det känns till och med helt meningslöst att ta ut något favoritspår, men ska jag ändå välja ett så blir det B-sidans nästintill episka No witness but the moon. Just den låten summerar nämligen bandet alldeles perfekt, så är man nyfiken kan man börja där.


Patsy O’ Hara: Hemsida Facebook SoundCloud


Runtom Knuten – Allt Annat Än Revolt

Runtom Knuten - Allt Annat Än RevoltBolag/Distributör: DIY
Utgivningsår: 2013
Format: 7″
Betyg: 6/10


Dansant och smäktande pop med lite garagetendenser som spökar och skramlar med sina kedjor i ljudbilden. Det finns även en retrokänsla som sträcker sig tillbaka tillbaka till 90-talet då Sverige omfamnade band som Broder Daniel och dylikt. Samtidigt låter det här inte alls som Broder Daniel utan mer som om man gav avkomman från Laakso och Hästpojken en bakläxa i hur man skitar ned sina kreationer med lite punkromantik och attityd. Typ. Runtom Knuten känns med andra ord både som svensk postpunk och new wave, men med en 90-talsromans som agerar understrykningspenna på precis varenda låt. Bäst blir det i låten Vitt brus, som sticker ut med en härligt desperat och repetitiv känsla som de andra spåren saknar.


Runtom Knuten: Hemsida Facebook BandCamp Spotify